Om man har riktigt tråkigt är kategori C film att rekommendera. Eftersom Sökarna laddar slött ska jag se Nattbuss 807 istället. Finns ju bättre saker att göra, typ vara på Landet och se Action Biker. Shit happens.
Arkiv för januari, 2009

GSP 4tw
januari 26, 2009UFC 94 i helgen. GSP knockar skiten ur BJ Penn så blir i alla fall jag glad

retarderad?
januari 21, 2009Jag är nog besatt av min Last.fmprofil. Kommer på mig själv med att sitta och uppdatera sidan. Både en, två och tio gånger. Kommer på mig själv med att lyssna på en artist för att fuska upp den till åtråvärda top6. Jag vet inte, men jag tror jag är en av få med det behovet. Särskilt normalt är det säkert inte heller. Apart vill man ju inte vara, eller?
Idag blev jag faktiskt glad. På riktigt. Inte sådär falskt glad som man ger sken av. Imorgon ska jag nämligen se Revolutionary Road. Kate Winslet är fan en riktigt het kvinna. Duktig är hon också. Utan att sälja ut sig. Hon tillhör skaran ”dör-jag-i-morgon-och-får-till-det-med-henne-dör-jag-lycklig”-kvinnor. Det är typ hon och Paris Hilton som ingår i den skaran. Hade hon vetat om det hade hon blivit glad. Och om HON dött imorgon sittandes på den vetskapen hade hon också dött lycklig.

Komik i vardagen
januari 19, 2009Vad är då det intressanta i nedanstående citat? Att man faktiskt skriver en lapp och lämnar över till nån man ser upp till, eller att personen är Sofi Fahrman. Jag är perplex.
Vi båda beställde varsin en café au lait. På samma tillfälle råkade vi se Sofi Fahrman sitta i ett hörn med sin väninna. Jag kunde inte låta bli att skriva en lapp till henne. Jag skrev att vi älskar Sofis mode magasinet och hon rockar. Så gav jag henne lappen och det lyste om henne och sa tack så mycket! Precis efter tappade jag pennan och kunde nästan inte hitta den.. typiskt att det måste hända någonting. Ett par minuter senare kom Sofi fram till vårt bord och gav en Sofis mode tidning. Söt av henne!
*fnizz* Trodde dylikt beteende försvann när man fyllde 15. *fnizz*

Happiness is what life is about
januari 16, 2009Häromdagen unnade jag mig fyra dvdfilmer som ger mig gåshud. På tåget klarade jag inte av att läsa ur Att ha och inte ha av Ernest Hemingway eftersom fodralen låg oskyddade i påsen på sätet bredvid. Det fanns en påtaglig rädsla för att någon skulle se filmerna och helt sonika försöka stjäla dem.



Alla ingår de i Criterion collection, med andra ord talar vi om lyxutgåvor. Lite dyrare, mycket snyggare, fantastiskt mycket bättre. Nu har jag fyra vanliga utgåvor över. Kanske borde jag skänka bort dem?

Det var en klok man som skrev detta…
januari 9, 2009”Man måste verkligen ha en bra utbildning för att få ett välbetalt jobb, till skillnad från egna företagare, då det beror på företagets egenskaper.”
Jag är så jävla paff att jag inte orkar kommentera det uppenbara.