Motsatsen till relaxed

En gång kände jag en sådan där indiemänniska. En sådan där fräsig person som bodde rätt, lirade skivor på de rätta ställena osv. En sådan där som tyckte rätt, lyssnade på rätt skivor och som gärna accentuerade sin egen begåvning. Men allt som oftast är det de som säger sig ha något att säga som inte har det, och när man skrapade på ytan krackelerade ytan.
Det är med en dos förutfattade meningar jag noterat att personen snackar fotboll på FB och nu senast köpt en Xbox.

Kul, skönt, relaxed, om personen kringgått sin egen personliga hybris, vuxit upp och slutat slänga sig med de rätta uttrycken, sådär dryg som ett dåligt skådespel, maner just because. Men det är inte avslappnat, det är en förmodad ålderskris, för jag vet att den fanns där för fyra år sedan. Den har säkerligen accelererat i fart sedan dess och nu kan det ses som en metafor för ålderskrisen – livskrisen – personen är i.
Det stör mig. Men det är ju såklart helt rätt för en så kallad “hipster” att sprida myten om hur cool man är.
Fast, vad vet jag? Kanske har jag inbillat mig allt.