Sitter i mina föräldrars kök och följer händelseutvecklingen på matfronten. Jag bidrar genom att – ibland – plocka fram salt och peppar. Sitter i tröjan Henrietta gav mig och med boken Vladimir gav mig. Både tröja och bok hade jag köpt i sinom tid. Funderar över hur allting fortskridit. Hur mitt liv om sommarens händelser utvecklats annorlunda. Lyckligtvis gick det åt pipan. Blev inte ens ledsen. Bara lättad.
Bästa jullåt?
Just nu är det Mariah Careys ”All i want for christmas is you”.
Peppar med ”Och allt är förvridet”, en indie-julplaylist bestående av Sufjan Stevens.
… grispolisen var rasist. Stoppar en äldre svensk herre som kört på en enkelriktad väg. Kollar på honom, utbrister: Tur att du inte är en sådan där Mohammed eller Abdul. Då hade du fått böter
Det tragiska är att det inte är en isolerad händelse. Efter avslöjandet i Malmö tror jag merparten av poliser är grisar. Kolla på deras matvanor; korv med mos – varje dag. Bara grisar skulle palla det.
Samma låtskrivare – samma skit. Varje år. Det är därför vi aldrig vinner ESC. Och för att öststaternas musik är så knagglig – säger vi. Istället för att anpassa oss till rådande normer låter vi samma undermåliga, tråkiga låtskrivare skriva merparten av bidragen. Kontentan är att vi blir förnedrade. År ut, år in. Vi borde vinna VARJE år. Bort med Christer van der Björkman. Vem vill vara med i revolutionen? Förövrigt; att revoltera mot något så knackigt känns rätt… unket.
